En alternativ resedagbok

När jag var liten, någon gång under den tiden då man spelade in blandband med sina favoritlåtar och spelade upp i föräldrarnas kassettbandspelare i bilen berättade min mamma för mig att ärlighet varar längst. Spelar ingen roll om det känns jobbigt just då. I längden vinner man på att vara ärlig. Likaså proppades vänlighet och ärlighet in i huvudet på en med hjälp av en flerårig prenumeration av Bamse, världens starkaste (men även snällaste) björn.

Förra veckan var jag på en intervju för ett jobb som kontaktperson åt två killar. Allt gick jättebra och hon på kommunen ville verkligen anställa mig. Jag hade i princip fått jobbet och skulle bara informera om en liten parentes. Svenskt och Norskt teckenspråk är olika språk och att jag inte ville vara ansvarig för någon form av språklig undervisning. O nej, sa hon som intervjuade mig. "Det viktiga är att de får kommunicera med varandra och att det finns någon som kan dra gränser och stötta killarna när det behövs vid olika aktiviteter."

Jag sa att jag definitivt kunde lära mig lite stödtecken till talet. Båda pojkarna var hörande och det var andra saker som gjorde att de var i behov av teckenspråk som stöd. Men så idag kom det ett mail där det stod att kommunen inte längre ville anställa mig p.g.a. att jag inte kunde fullständigt norskt teckenspråk.

Hade jag istället hållit min mun stängd så hade jag med största sannolikhet fått detta jobb (nog för att det bara var ett par timmar i veckan) och ingen hade märkt att jag inte kunde norskt teckenspråk. Detta då själva teckenspråket inte hade kommit i fokus utan mer att pojkarna skulle fått träffa varandra och umgås med någon likasinnad och haft en vuxen med kunskap och erfarenhet deras problemområden.

Så mamma och pappa. Denna gång hade det lönat sig att vara oärlig eller i alla fall hållt undan den ofördelaktiga delen av sanningen. För hur mycket än ärlighet varar i längden så är det inte i längden jag ska vara i Norge utan det är nu jag skulle behövt extra arbetstimmar. Fast hamnar jag i samma situation igen så lär väl sanningen och vänligheten spela mig spratt igen. Jävla Bamse!

Avslutningsvis. Har blivit kontaktad av Møller kompetansesenter (en institution för teckenspråk mm.) där de rekommenderade mig att söka några tjänster hos dem efter det att jag skickat en öppen ansökan. Hoppas bara de har kompetens om olikheterna i språken för jag tänker inte falla på det igen.

Ikväll blir det fest. Det blir jag och Anna, Annas "sambo" Dennis och hans resekompis Anna. Anna kommer även att ta med en vän som hon satt i samma styrelse som i Sociologiföreningen. Dennis tror jag att han hette.

Klem fra Trondhjem!

Dennis