Godnatt

Det är inte långt kvar nu. I september, när jag och Dennis jobbade som mest för att hitta nånstans att jobba en massa på (och någonstans att bo) så att vi skulle kunna slita ihop de här slantarna som vi nu har lyckats jobba arslet av oss för att få ihop, som vi nu ska bränna på den här resan, som vi har pratat om och tänkt på och planerat och allt sånt länge länge nu, kändes det väldigt länge kvar, men nu är vi snart framme vid den 25:e januari, 2010, som var datumet och dagen med stora D:n. (Hängde ni med i meningen? Knappt jag gjorde).

Den här hösten har gått sjukt fort. Tror jag. Det känns så nu iallafall. Fast det brukar det ju i och för sig göra när man tänker tillbaka på något. Men den har gått bra fort ändå. Om två dagar får jag reda på vad min Sydamerikaryggsäck innehåller, den som jag packade redan i början på augusti när jag skulle flytta ut ur min lägenhet på Nydalahöjd, till Dennis lägenhet på Ålidhem. Det ska bli spännande! Det var som lite svårt att packa för 10 månader av sitt liv.

Anade btw (på tal om ingenting) inte att jag skulle känna så här starkt men jag gör visst det. Tror jag iallafall. Kanske bara har fått för mig en massa. Men oavsett så antar jag att jag ska våga känna det också? Tillåta. Om det känns så här sen. När det är svensk vår, i Sverige.

Efter en underbar vecka i Umeå på ett av stans bästa 5* hotell (Martinas källare) tog jag flyg och tåg ner till mamma, pappa och Johan i Hästholmen. En veckas ljuvlig semester även här. Lilljul blev det ockå. Hade ju planerat så bra att jag skulle vara borta och jobba i Trondheim över julen och arbeta så att vi inte skulle köpa några julklappar, men icke.  Eller jag köpte inga då men... :p Bjöd på bowling i går kväll. Fick bli en julklapp till dem från mig. Långt ifrån vad jag fick dock. Men man kan väl säga som så att jag kryddade klappen lite extra genom att (bjuda på att) spela mina två genom tidernas värsta, sämsta osv, serier i mitt bowlingliv. Visade dock inte upp nån dålig förlorare show. Tro det eller ej ;)

Vilken höst alltså. Vilken resa. Inte bara den vi ska göra nu utan mitt liv tänker jag mest på. Har hänt en hel del det senaste året. Det händer ju grejer hela tiden i människors liv, men våren 2009 (inte enbart våren så klart) har som varit lite speciell. Stort. Glad. Lite ambivalens emellanåt men så är det. Lättad på något sätt kanske?

På lördag kväll går tåget norröver. Till Jenny och Yoann i Stockholm. Ska bara ta emot min ryggsäck som Dennis ska slänga in till mig på tåget i Södertälje Syd först. Håll tummarna för att det går bra!

Vi hörs i ett annat land :-)

Veckan som gått och kanske lite till eller lite mindre

Tyckte att Martinas senaste inlägg verkade rätt smidigt för att berätta lite vad som händer och så, så härmar dig lite! Blir dock lite mer kortfattat. Skulle jag tro. Beror på om inspirationen och minnet blir bättre ettervart. (Det blev det inte).

Onsdag – Jobb 10.30–21.30 uppe på Estenstadhytta. Dennis kom upp på eftermiddagen och pratade med Helge om jobb där upp och han fick rycka in redan samma em/kväll =)

Torsdag – Jobb med Dennis 11.30–23.00  på Spektrum. Många timmar men ganska soft. Först i garderoben (blev mycket, mycket kaffedrickande de timmarna) och sedan serveringsjobb. Blev mycket jobb sammen den här veckan. Kul!

Fredag – Oplanerat lunchjobb på Brittan för att sedan fara vidare till Louiselyst och servera Akvavit till onyktra julbordsspisande oljefolk. Himla goa människor jag jobbar med där alltså, allvar och fokus men när gästerna inte hört så drar tullingarna igång :p

Lördag- Snöfall och jobb med Dennis 10.00–24.00, på Estenstadhytta och senare 2 rum og kjokken. Flinka svenskar. Tack!

Söndag – Tung promenad upp till hytta igen. 1:a advent och därför blev det glöggmys som skönt avslut på jobbveckan.

Måndag – Fåtöljhäng och besök hos frisören

Tisdag- Lussekatter och Världens Aidsdag. Blev en himla lyckad ledig dag, först sova ut sen baka lussekatter och sen fara in till byn och gå på Lysmesse i Vår Frue Kirke för att sedan gå i fackeltåg till Metro (äntligen tog jag mig dit!!). Innan det blev det en öl på Mormors och på Metro fyllde vi på med lite fika och ett par öl till. Himla trevligt ställe btw. Måste bara bli ett fredags- eller lördagsbesök innan jag far härifrån. Vi träffade även Tor där, en av alla homofiler jag serverat med här. Han har slutat på Ajo också. Skitställe. Vi får väl se om vi får våra pengar för de två passen vi jobbade i september.

Onsdag – Långpass på hytta. Skön dag men lite för lite att göra emellanåt. Gick igenom lite grejer inför söndagen eftersom Helge kommer att lämna mig, Dennis och två till själva upp på hytta. Så då är det jag som bossar över bulldegen, kjottkakerna och rommegroten. Lite nervös över att det ska bli mycket folk dock…

Kommer troligtvis bli lite tidigare morgnar där uppe för mig nu fram till vi lämnar landet. Jorgen, Helges kockpolare, har slutat så Helge behöver någon som tar över lite av hans uppgifter, vilket han har frågat mig om jag vill ställa upp på. Som tack för hjälpen blir det lite tillägg på lönen plus att jag får barnvakta en av deras bilar. Helt ok.

Känner mig på himla mycket bättre humör nu. än för ett par veckor sedan eller när det nu var. Tror det beror på att jag och Dennis har hittat på lite saker nu. Levt lite som jag vill kalla det, och inte bara jobbat. Förra veckan var vi och fikade på Mormors och var på bio bland annat. Och den här veckan blev det Metro och öl och så. Fick ett par jobberbjudande på tisdagen men tackade nej eftersom jag hade bestämt mig för att jag skulle gå på Aidsdagen. Ångrar mig inte. Behövdes för att få lite energi.

Finally är ett blogginlägg skapat. Tog ett par dagar men ja ja. Godnatt.


Välkommen tillbaka (sagt av mig själv, till mig själv).

Oh my. Äntligen. Trodde aldrig jag skulle logga in på bloggen och klicka på "nytt inlägg". Ett stort steg. Vad tog det sedan jag typ nästan lovade att jag snart skulle skriva? En månad? Ja jag vet inte. Har ingen koll på varken dagar eller datum eller år eller timmar eller sekunder eller nåt nu för tiden. Inte mer än att jag just nu känner mig litt sliten och utarbetad och längtar hem till de jag längtar efter i Umeå och till min mor, far og bror i Hästholmen. Sydamerika är efterlängtat det å förstås. Känns hur härligt och kul och spännande som helst, och lite mer verkligt än tidigare. Helst när vi har vårt första boendet i Buenos Aires bokat =)

Har just kommit hem från ett av mina jobb på Estenstadhytta som är en liten stuga, typ skidstuga, uppe i skogen någonstans här i Trondheim. Har ganska ont i fötterna och känner mig rätt gammal och stel, vilket är mer regel än undantag nu för tiden.  Har blivit en del jobbande den senaste tiden vilket har gjort att jag är sjukt trött när jag kommer hem, vilket i sin tur har gjort att jag ikke gidd å sitt ner å skriv nå blogg-grejs (okej, sista ursäkten eller saken jag skall skylla på). I och för sig har den här veckan varit riktigt lyxig, så jag är inte riktigt lika trött ikväll som jag brukar. Dels har jag varit ledig hela två (!) dagar denna vecka, dessutom har Rebecka varit här vilket gav mig en hel del energi. Hur härligt som helst att ha dig här dessa dagar kära! Förutom det så fick jag höra Martinas röst i onsdags när jag kom hem efter jobbet. Skype. Underbart. Du är saknad! 

I vilket fall som helst så ska jag sammanfatta vad jag håll på med här borta i Sor Trondelag för de som jag vet undrar; Jobbar. Och längtar. Och drömmer. Och dricker rödvin ibland. Lät ganska bra ändå när jag läser det själv.


Okej, men jobbet då, det består av serveringsjobb på lite olika ställen. Det första passet jag gjorde här var på Ajjo-Fuego, vilket är en Tapasrestaurang. Där blev det två prövevakter (typ provjobb) för både Dennan och mig. Sedan dess har vi inte hört noe. Inte mer än att Proviantgruppen (som har en hel del med stället att göra) inte är så wow om man säger så. Using people om man säger så. Provjobbare är billig arbetskraft att utnyttja. Efter det så började det sakta men säkert att rulla på. Bland annat blev det en del jobb via Adecco på olika hotell och banketter. Just nu försöker jag undvika Adecco-jobb i den mån jag har jobb på de andra ställena. Känns som bättre att jobba direkt för ett ställe istället för bemanningsföretag. De andra jobbet är Britannia http://www.britannia.no/ ett hotell inne i byen, hos  Gunda och Helge som äger Louiselyst gård http://www.louiselyst.no/ en restaurang som tar emot sällskapsbeställingar typ burstagsmiddagar (födelsedagar), minnestunder, bryllup, disputasmiddagar (disputation) etcetera. Det är även Gunda och Helge jag arbetar för uppe på Estenstadhytta http://www.estenstadhytta.no/ .

Dag två av inläggsskrivande.

Jag kom på igår när jag satt och författade för fullt att det var dags att börja laga middag. Dennis har varit hemma i helgen och firat morfar och myst med Sofie och resten av familjen och planen var att vara färdig med middagen tills han kom hem. Hann inte riktigt men nästan. Det blev iallafall Kina mat al la improvisation och öl. Helt ok. Och så en bra film på det. Det var för övrigt jättekul att Dennis kom hem igen, det kändes som att han varit borta i en vecka, haha. Men säkert bra att vara ifrån varandra ett par dagar också.

Vart var jag? Gunda och Helge ja. Har blivit som en liten familj för mig här då jag jobbar ganska mycket och nära dem. Blir som ganska personligt när man jobbar på mindre ställen som på hyttan och gården i jämförelse med på Britannia där man möter nya servitörer varje gång man kommer dit typ. Inte för att jag inte trivs där men det mindre och personliga passar mig bättre än det stora, ytliga och opersonliga.

Förra lördagen, efter veckor av en hel del jobb, fick jag springa ner till bussen från hyttan för att hinna ner till gården och nästa jobbpass. Det var dessutom bara jag och Jorgen som hade jobbat där uppe och det var fullt upp hela hela hela hela tiden, så jag var helt slut då jag satte mig på bussen. När jag väl klev in på i köket och Helge och Gunda frågade hur det hade gått och hur det var så började jag grina. Tänk vad trötthet kan göra med människor. Efter lite lugnande ord och Helges goda soppa och bröd, vilket var dagens första intag av energi sedan frukosten på morgonen, fick jag tillbaka krafterna. Det blev en rolig (lugn) kväll på Louiselyst, ett mysigt och litet bröllop och det blev inte alltför sent heller.

Back to today. Piggare, och gladare med ny energi efter en bra förra vecka; Rebecka var här några dagar, jag fick prata med Martina, vi bokade boendet i BA (resan blev genast verkligare och närmare), vi planerade lite för när Rebecka ska komma tillbaka hit kring Lucia och jag fick som sagt vara ledig två dagar. Det gav nya krafter.

Julstämningen börjar infinna sig hos Anna dessutom. Mysigt det. Helst efter att Dennis kom hem med en glögg-bib och två påsar saffran igår =)

Nu ska jag och Dennis ut på äventyr i solskenet.

Puss på er! /A

(Kan tillägga att jag var tvungen att skriva om de sista 14 raderna då de av någon konstig anledning försvann. Vet inte vem jag ska skylla på :p) Vi snakkes!


Announcement

Tog åt mig av det Martina nämnde i sitt förra inlägg; att jag syns lite för lite här på bloggen. Jag har kommit på att jag inte är någon bloggare. Är för lat. Eller så har jag inte kommit in i det helt enkelt. Eller så är det för att jag är så less på att sitta vid datorn och skriva eftersom jag förutom att leka servitör emellanåt även transkriberar intervjuer åt min ex. handledare på sociologen. Men ska försöka bättre mig. Ändå. Trots min obloggighet. Eller lathet. Eller både och. Jaja. Jag återkommer med lite fler detaljer om vad som händer i mitt liv här i Trondheim. Förhoppningsvis. Eller jo, jag ska. Snart. När som helst.

Stor kram till alla! Vi hörs.

Ödeshög-Göteborg-Oslo-Trondheim = 16 timmar

Jo. 16 timmar. Buss, buss, buss. Sitta, sitta, sitta. Så ser min och Dennis dag ut i morrn (möter upp han i Göteborg).  Redan less efter bussandet mellan Umeå och Stockholm. Och bilandet från Södertälje till Hästholmen (vilket iofs endast tog två timmar). Jag säger som Dennis sa häromdagen, att sen ska jag gå hela hösten, jag kliver hellre upp fyra på morgon för att gå till jobbet än att åka buss. Så är det. Ska förresten träffa mina kära kusiner Sara och Amelia när jag och Dennis byter buss i Oslo. Ska bli kul! Ska passa på att fråga Sara om lite Norge-tips. Hon lär väl ha lärt sig systemet lite nu med skatter, bank och personnummer och skit. Börjar kännas riktigt spännade nu. Känns som att resan har börjat verkligen. Och det har den ju. Den började redan 5:e augusti egentligen för min del då jag flyttade in till Dennis med 10 månader av mitt liv nedpackat i tre veckor. Var inte lätt kan jag säga, att packa för så lång tid framåt. Nu är en väska (Umeåväskan) i Umeå, en i Södertälje (Sydamerikaväskan) och en (Norgeväskan) här med mig. Om ungefär 32 timmar släpar jag min blytunga röda "lilla" Norgeväska av bussen i Trondheim. Så är det. Sydamerika närmar sig! Eller, ja. Jo, vi säger det. Vi ska bara jobba lite först. Och kanske fixa någonstans att bo i Trondheim. Natti! /A


Presentation av Bäver-Bjuhr

Med på resan ska gängets egna lilla tautologi Rebecka a.k.a Bjuhrsan/Bäver- Bjuhr/Bävern/Becks/Batman you name it she got it.

Rebecka är en kramgo tjej i sina bästa år som gillar blommor och bin i alla dess former och arter och färger och storlekar. Du hittar henne säkrast skuttandes på närmsta kulle eller plaskandes i närmsta vattendrag. Kolsyrade läskedrycker bubblar för mycket i näsan och behöver spädas ut med sprit. Musiksmaken är lika bred som självaste Grand Canyon och kommenteras därför inte vidare. Ok den är bred men ganska snäv. Hon bär hellre slips än scarf för sakens skull. Hon är för demokrati så länge hon själv får bestämma. Hennes hundintresse har nått sådana höjder att hon kräver av sin mor att skaffa kennel. Under tiden imundigas fil och müsli till trancetoner och Patriks topplista. Det var en kyckling som hette Gullefjun som skulle ge sig ut på promenaaad.... osv osv osv.




Hårda bäverfakta

  • Namn: Har du inte greppat det ännu kan du lika gärna sluta läsa.
  • Ålder: -30
  • Sysselsättning: Sociologinörderi
  • Civilstatus: Vi vet inte. Vet hon? Vem vet? (Nu vet vi)
  • Intressen: Gå på tyrolerhajk i fjällen, crazy house dance, rida islandspojkar sorry hästar. Gå på BT i Coop-hagen. TV-tyranneri, French kissing. Flora och viss fauna.
  • Favoritfärg: Brunt sa bävern
  • Klädstil: Coops blaklader med slips. (trots att scarfen är snyggare)
  • Musiksmak: House, Trance, Electro, Techno, Reaggae, Håkan Hellström, Lars Winnerbäck, Coldplay mm.
  • Favoritdjur: Bävrar, hundar.
  • Äter helst: Fil och müsli utan bäverkött samt vegansk mosbricka.
  • Dricker inte gärna: Allt kolsyrat utan alkohol.
  • Radioprogram: MNK
  • Favoritlåt: Kyckling Gullefjun - Anna feat. Dennis
  • Bästa resesällskapet: Anna och Dennis för deras skönsång, Martina för hennes tolkning av Björn Rosenström.
  • Citat: Förmodligen något sociologiskt tjafs om inte "Är'u full eller? Tacka fan för att jag e full. Jag har ju drucki'" (Lacken, MNK).

/ Anna och Dennis

RSS 2.0