En alternativ resedagbok

Det är inte långt kvar nu. I september, när jag och Dennis jobbade som mest för att hitta nånstans att jobba en massa på (och någonstans att bo) så att vi skulle kunna slita ihop de här slantarna som vi nu har lyckats jobba arslet av oss för att få ihop, som vi nu ska bränna på den här resan, som vi har pratat om och tänkt på och planerat och allt sånt länge länge nu, kändes det väldigt länge kvar, men nu är vi snart framme vid den 25:e januari, 2010, som var datumet och dagen med stora D:n. (Hängde ni med i meningen? Knappt jag gjorde).

Den här hösten har gått sjukt fort. Tror jag. Det känns så nu iallafall. Fast det brukar det ju i och för sig göra när man tänker tillbaka på något. Men den har gått bra fort ändå. Om två dagar får jag reda på vad min Sydamerikaryggsäck innehåller, den som jag packade redan i början på augusti när jag skulle flytta ut ur min lägenhet på Nydalahöjd, till Dennis lägenhet på Ålidhem. Det ska bli spännande! Det var som lite svårt att packa för 10 månader av sitt liv.

Anade btw (på tal om ingenting) inte att jag skulle känna så här starkt men jag gör visst det. Tror jag iallafall. Kanske bara har fått för mig en massa. Men oavsett så antar jag att jag ska våga känna det också? Tillåta. Om det känns så här sen. När det är svensk vår, i Sverige.

Efter en underbar vecka i Umeå på ett av stans bästa 5* hotell (Martinas källare) tog jag flyg och tåg ner till mamma, pappa och Johan i Hästholmen. En veckas ljuvlig semester även här. Lilljul blev det ockå. Hade ju planerat så bra att jag skulle vara borta och jobba i Trondheim över julen och arbeta så att vi inte skulle köpa några julklappar, men icke.  Eller jag köpte inga då men... :p Bjöd på bowling i går kväll. Fick bli en julklapp till dem från mig. Långt ifrån vad jag fick dock. Men man kan väl säga som så att jag kryddade klappen lite extra genom att (bjuda på att) spela mina två genom tidernas värsta, sämsta osv, serier i mitt bowlingliv. Visade dock inte upp nån dålig förlorare show. Tro det eller ej ;)

Vilken höst alltså. Vilken resa. Inte bara den vi ska göra nu utan mitt liv tänker jag mest på. Har hänt en hel del det senaste året. Det händer ju grejer hela tiden i människors liv, men våren 2009 (inte enbart våren så klart) har som varit lite speciell. Stort. Glad. Lite ambivalens emellanåt men så är det. Lättad på något sätt kanske?

På lördag kväll går tåget norröver. Till Jenny och Yoann i Stockholm. Ska bara ta emot min ryggsäck som Dennis ska slänga in till mig på tåget i Södertälje Syd först. Håll tummarna för att det går bra!

Vi hörs i ett annat land :-)