La Paz - Saltöknen - La Paz
Detta inlagg hade lika garna kunnat heta vi valjer livet 2. Men sa illa var det inte da det goda tar overhanden over det onda.
Vi anlande efter att ha akt baden buss och bat till La Paz. Bat var vi tvugna att aka for att passera over ett sund. Bussen daremot fick aka en egen bat over. Tank er en flotte med hoga kanter och en utomborsmotor. Lite for tunn for att rymma bade buss och passagerare. Vi anlande i alla fall till sist till La Paz busstation dar vi tog forsta basta/billigaste buss mot Uyuni. Det skulle vi kanske inte gjort da bilderna vi fick se pa bussen med storsta sannolikhet var tagna pa andra sidan 90-talet.
Sa har nojd sag Martina ut efter att vi fatt sett bussen. Sjalva resan var som att fara runt i tvattmaskin langs grusiga vagar. Ibland tror jag nog att det var sjalva off roaden som var den tankta vagen. 11 timmar senare var vi framme i Uyuni och frusna som nakenhundar pa nordpolen. Vi hittade genast en utflyktsargentur som kunde ta oss ut i saltöknen eller snarare en stor sjö med bara salt. Efter en stadig frukost bar det ivag mot det vita landskapet men forst en titt pa en tagkyrkogard.
Nu efter 20 minuter stopp bland dessa rostiga maskiner korde var chauffor Valter oss ut i saltoknen. 80km/h i en timme raknar aven den mindre mattebegavade ut att vi var 8mil ut i ingenstans med bara vitt vart man an tittade. Men sa fran ingenstans dok en ö(!) upp. En ö som hade formen av en fisk och full med kaktusar. Den aldsta av kaktusarna var enligt battre vetande 1200 ar och hade som hogst varit 9 meter.
Efter 45minuters rundvandring och lite lunch sprang vi (med mer eller mindre entusiasm, undertecknad var som ett barn pa julafton) ut i det vita for att leka lite med kamerorna.
Saltet eller lufttrycket som ar grunden till denna forvandling.
Fler bilder finner ni här.
Betalar man 150kr istallet for 50kr sa far man en battre hemresa. En buss med bra stolar och varme gjorde resan nastan smartfri. Det var bara en liten punktering nagra timmar fran La Paz som stoppade oss fran att komma fram tidigare an vantat.
Imorgon ska Dennis och Anna ut och cykla pa hoga hojder och vi kan val saga att det kommer att ga mest nerfor.
Ett fyndigt Hej sa lange!
Dennis
Vi anlande efter att ha akt baden buss och bat till La Paz. Bat var vi tvugna att aka for att passera over ett sund. Bussen daremot fick aka en egen bat over. Tank er en flotte med hoga kanter och en utomborsmotor. Lite for tunn for att rymma bade buss och passagerare. Vi anlande i alla fall till sist till La Paz busstation dar vi tog forsta basta/billigaste buss mot Uyuni. Det skulle vi kanske inte gjort da bilderna vi fick se pa bussen med storsta sannolikhet var tagna pa andra sidan 90-talet.
Sa har nojd sag Martina ut efter att vi fatt sett bussen. Sjalva resan var som att fara runt i tvattmaskin langs grusiga vagar. Ibland tror jag nog att det var sjalva off roaden som var den tankta vagen. 11 timmar senare var vi framme i Uyuni och frusna som nakenhundar pa nordpolen. Vi hittade genast en utflyktsargentur som kunde ta oss ut i saltöknen eller snarare en stor sjö med bara salt. Efter en stadig frukost bar det ivag mot det vita landskapet men forst en titt pa en tagkyrkogard.
Nu efter 20 minuter stopp bland dessa rostiga maskiner korde var chauffor Valter oss ut i saltoknen. 80km/h i en timme raknar aven den mindre mattebegavade ut att vi var 8mil ut i ingenstans med bara vitt vart man an tittade. Men sa fran ingenstans dok en ö(!) upp. En ö som hade formen av en fisk och full med kaktusar. Den aldsta av kaktusarna var enligt battre vetande 1200 ar och hade som hogst varit 9 meter.
Efter 45minuters rundvandring och lite lunch sprang vi (med mer eller mindre entusiasm, undertecknad var som ett barn pa julafton) ut i det vita for att leka lite med kamerorna.
Saltet eller lufttrycket som ar grunden till denna forvandling.
Fler bilder finner ni här.
Betalar man 150kr istallet for 50kr sa far man en battre hemresa. En buss med bra stolar och varme gjorde resan nastan smartfri. Det var bara en liten punktering nagra timmar fran La Paz som stoppade oss fran att komma fram tidigare an vantat.
Imorgon ska Dennis och Anna ut och cykla pa hoga hojder och vi kan val saga att det kommer att ga mest nerfor.
Ett fyndigt Hej sa lange!
Dennis
Kommentarer
Postat av: Ems
Men fan va jag längtar tillbaka när jag ser bilderna! Visst va det häftigt?
Trackback
