En alternativ resedagbok

Tog åt mig av det Martina nämnde i sitt förra inlägg; att jag syns lite för lite här på bloggen. Jag har kommit på att jag inte är någon bloggare. Är för lat. Eller så har jag inte kommit in i det helt enkelt. Eller så är det för att jag är så less på att sitta vid datorn och skriva eftersom jag förutom att leka servitör emellanåt även transkriberar intervjuer åt min ex. handledare på sociologen. Men ska försöka bättre mig. Ändå. Trots min obloggighet. Eller lathet. Eller både och. Jaja. Jag återkommer med lite fler detaljer om vad som händer i mitt liv här i Trondheim. Förhoppningsvis. Eller jo, jag ska. Snart. När som helst.

Stor kram till alla! Vi hörs.