Hem nya hem (videobloggat)
Ännu en helg är bortjobbad.. har haft massa kul med Babs och serverat riddarens släkt!
Fick i veckan även reda på att Winnerbäck släppt ett nytt album.. jag känner mig helt bakom nåt som man borde vara framför, vad vet jag. Eller så är det ett gott tecken att jag inte håller reda på sånt här, för vad gör det för skillnad? Glad blev jag iaf och nu har lyssnat hur det låter om man funderar över om man ångrar sig och kanske ångrar sig igen.. Hittils har Du min vän i livet mest spelningar=) Tacka vet jag spotify...
Så... vad har hänt sen sist? Jag har jobbat kvällar, och sovit dagar=) Igår var jag och Babs och serverade på en privat tillställning. Det var nån inviging av ett museum här på ön, eller på Haroya för att vara exakt, men för mig är det detsamma. Det finns en industri här på ön där de flesta jobbar, det heter IP Huse och de tillverkar stora tunga saker till fartyg, oljeplattformar etc och har tydligen nåt som ingen annan har.. mycket pengar i omsättning helt enkelt. Igår var det iaf självaste Inge Huse (han som äger hela baletten) och hans kone Una som hade ställt till med fest. Väldigt trevliga människor betedubbelwe! Inge är riddare av första grad eller nåt sånt (Håkan, det var det här jag skulle komma fram till då mitt ordförråd hade stängt). Vad man nu ska göra för att få bli riddare har jag inte förstått, men han och hans släkt har som sagt ett eget museum.. Ja, bla bla bla. Det var god mat iaf!=) Som vi betjänter fick äta sittandes i trappen, som sig bör.
Efter att efterrätten och konjaken var serverad kom Babs man Hjalmar och skjutsade tillbaka mig till Finnoy och mitt ordinarie jobb. Skulle servera dövföreningen och deras (hörande) barn... Det var som väntat inte det lättaste att kommunicera med föräldrarna, men de tog hjälp av barnen för det mesta om de ville få något sagt. Men inga avancerade dialoger fick plats. Men oavsett vilket språk man talar så kan man väl ändå bjuda på ett leende och framförallt ögonkontakt! Hur ska man annars kunna kommunicera? Det var som att jag inte fick plats i deras tysta värld. Om det nu berodde på att jag inte kunde tala deras språk vet jag inte, men det gjorde inte saken lättare när de totalnonchalerade mig. Jag fick helt enkelt chansa och sen ta häftiga armviftnigar då jag gjorde fel. Gav upp med att försöka förklara för en av dem att man måste betala för alla öl man har druckit och har tänkt dricka... Omöjligt att reda ut missförstånd så det var bara att nicka, se glad ut och låta dem visa vägen.
Under frukosten var jag lika obefintlig, förutom då mjölken var slut. Kanske berodde det på att de ville undvika missförstånd ifall jag skulle försöka prata med dem. Eller så ska jag inte rota nå mer i det där! Winnerbäcka kanske fattar alltihop men det gör inte jag. Dennis min vän, vad tror du om detta?
Jag har hunnit flytta de här senaste dagarna också! Det kostar företaget för mycket att hålla mig hos Kjellaug och Svein tydligen, så nu har jag flyttat in till personallägenheten och delar den med Micke kokk. Här följer en liten rundtur:
En annan sak som är ny under solen här är att jag fått erbjudande om att stanna kvar till mitten av december. Babs vill att jag ska kräva löneförhöjning (oavsett om jag stanar eller inte).. Men det är inte min grej riktigt, så måste förbereda mig mer mentalt innan det skulle komma på tal om en lönediskusson. "Jo, förresten.. jag tror jag skulle vilja ha lite högre lön." Nej, skulle inte tro det. Men gällande att stanna kvar här till mitten av december.. Jag vet inte, jag vet inte alls. Det är pengar.. och vad skulle hända i Trondheim? Förutom att jag kanske kan få trängas hos Anna och Dennis?
Så om någon har några goda råd att skänka bort så är det välkommet!
Än så länge har jag bara tveksamt sagt att jag kanske ska tänka på saken.. och att jag egentligen inte vill. Men vad jag vill och inte vet jag inte ens själv just nu.. Tanken måste bearbetas en stund till.
Nu är det dags för en till kopp kaffe i mitt nya rum tillsammans med Lasse=)
Kram och hej!
Rebecka min vän! Du gjorde förmodligen helt rätt med tanke på omständigheterna. Ögonkontakt är en av de viktigaste kommunikationsmedlen inom teckenspråk. Kan tycka att det var lite elakt av föräldrarna om det förlitade sig på att deras barn skulle tolka. Tycker också att är konstigt att det inte var någon tolk med om det ändå var dövföreningen. Men det är säkert som i Sverige, svårt att få tag i tolkar för kvälls/fritidsuppdrag.
Det enda tips jag skulle ha gett hade varit att ha tålamod samt papper och penna. Men om inte folk vill kommunicera med en så är det svårt hur mycket man än försöker.
Tack för dina sympatier.
Imorse hade vi personalmöte och då fick vi veta att de hade klagat på att barnen hade fått vänta 30 minuter på sin mat, efter att föräldrarna hade fått. Vilket inte var fallet kan jag lova! 5 minuter efter att de satt sig kom jag ut med chips o pölse, sen fick föräldrarna sin mat... mye rart må jag säga. Jag o Micke bara skakade på huvudet, vi fattar ingenting..
Men men... Ut på tur, Aldrig sur!
Hej gänget.
Underhållande blogg, faktiskt, inget fjäsk :P Men aah till sak, ni är svenskar och ni är i norge :D Makes two of us! Jag är också i Norge, bergen närmare bestämt. Jobbar o sliter o sådan shit. Hittade eran blogg efter att någon av er skrivit en kommentar på en av aftobladets bloggares blogg. ÖÖuuhm...tänkte bara fråga hur det går för er osv, finns det jobb på lofoten, är det gödigt o allt det där?
Vem vet, kanske vandrar jag uppått :O
Hade bra
ps. Ni kan svara med ett svar på ett av mina inlägg på min blogg