En alternativ resedagbok

I underrubriken på denna blogg står det "en skildring av fyra unga människors jakt på äventyret långt bort i väst", och för den ouppmärksamme läsaren har detta gått förbi, men det har bara skrivits av 3/4 av gruppen. Så efter diverse förfrågningar (och påtryckningar) kommer här mitt livs första blogginlägg, cirkeln är sluten.

I alla fall, här på hemmafronten i Umeå har jag hit in tills roat mig med att följa mina kumpaners äventyr i Norge, när jag inte har gjort andra mindre vettiga saker.

För er som undrar så har det blivit höst här, och det är just nu bara en tidsfråga innan man får lov att börja skrapa vindrutorna på bilen om mornarna. Solen gläntar dock till då och då, och igår hade vi sommarväder med 20grader varmt, solsken och vindstilla! Detta utnyttjade jag mycket väl, och nu så här i efterhand lite väl väl.. Gårdagen började nämligen med en 2h ridtur i skogen, som var helt underbar. Detta gjorde hur som helst att mina senfunna matrutiner (har nämligen ätit på regelbundna tider i ca två veckor nu) blev satta ur spel. Ridturen och det som hör där till drog ut på tiden till den grad att min lunch uteblev. Vilket ledde till sprängande huvudvärk och total utmattning, inte en helt optimal uppladdning inför kvällens aktivitet, grillning vid Nydala sjön. Nog för att det är varmt på dagarna, men på kvällarna blir det väldigt kyligt. Så jag frös igår kväll, jag var trött och inte den minsta tillstymmelse till matlust infann sig, detta till trots min missade lunch!

Så detta har gjort att jag fångat min första förkylning för denna höst. Därför liggar jag just nu hemma, i sängen djupt nedbäddad under täcket med kaffe och kanelbulle vid min sida och drömmer mig bort till varmare klimat där mitt immunförsvar kan fungera bättre.

Har fått ett enormt kaffebegär de senaste veckorna, och allt detta kaffedrickande har fått mig att seriöst överväga att investera i en bryggare. För alla er som inte vet så har jag alltid varit emot bryggaren när det gäller mitt eget hem, för att jag tror att det leder till ännu mer kaffekonsumtion vilket ger ännu ett beroende att kämpas med i framtiden. Alltså; jag vill inte köpa mig ett problem, för att jag litar inte fullt till min egen förmåga att kunna stoppa mig sjäv från att brygga en kanna kaffe och dra i mig den. Så här ligger man lite småförkyld med en mugg snabbkaffe och tänker "va gott de skulle vara med riktigt kaffe". Nej, jag vill inte dit.

Ja, eftersom mina vänner i väst valt att flytta ifrån mig för att tjäna storkovan, är jag ensam kvar i Umeå och undrar varför.. En termin som just börjat är fylld med onödiga kurser, för nåt måste man ju göra. Kurslitteraturen som jag tänkt läsa idag tjänar just nu som provisoriskt databord, och kommer nog så att göra en stund till. För känner jag mig själv rätt så kommer inget vettigt bli gjort idag, eftersom hjärnan vet att jag är lite sjuk och när man är sjuk kan man inte göra vad man egentligen borde. Det är alltså den perfekta förklaringen till varför man inte borde göra saker (även om man kan och verkligen behöver).

Eftersom att terminen har börjat har även staden fyllts på med människor. Det är numera omöjligt att vistas på universitetet på lunchtimmen utan att få panikångest av alla dessa människor! Varje år är det samma sak, sommarens början känns tom och tråkig då alla som kunnat har lämnat staden. Efter någon vecka har man vant sig och tycker att det är rätt behagligt. En vecka innan kursstart kommer studenterna och stan känns för liten i relation till antalet invånare. Chocken drabbar en som en blixt från klar himmel, varje år! Jag kommer aldrig sluta att förvånas över min egen reaktion.

Eftersom detta är mitt första blogginlägg väntar jag mig mängder med reaktioner! Bra och dåliga. Tills dess ska jag kurera mig med diverse kurer för att denna förkylning inte ska bli så långvarig som de vanligtvis blir. Och jag ska försöka övertala min hjärna att jag visst kan läsa kurslitteratur fast jag är sjuk!

Dennis, Anna & Rebecka fortsätt kämpa på så synes vi snart.

/Martina