Rafting i Itacaré



Klockan nio kom den lilla jeep och plockade upp oss for dagens aventyr. Aventyret startade redan i Jeepen som studsade fram langs grusvagarna genom skog och mark.

En timme senare och val pa plats fick vi oss en genomgang pa portugisiska om olika kommandon som kunde vara bra att forsta. Lite ord om paddla framat, bakat, inte paddla alls och hoppa ner pa insidan av baten annars slar du dig mot bergvaggarna.

Forsranningen var riktigt kul och kommandona satt som en smack. Det hoppades och studsades fram genom vagorna. Vid en av bergvaggarna stannade vi till och de som ville fick klattra upp en bit for att hoppa ner i det bla (las bruna) vattnet fran 5-6 meters hojd.

Efter hela turen ner for forsen fick vi sedan ga i land for att spanna pa oss en sele for att sedan kasta oss ut fran ett trad och glidandes ner langs en vajjer over vattnet och till sist plask i plurret.

Dagen avslutades med en buffé av Brasiliansk mat innan vi fick ta Jeepen en timme genom skogen for att komma tillbaka till vart hostel igen.



Tva laddade tjejer innan farden ut i vattnet.

Ha det gott.

Vi ses i marschallens skugga!

Dennis

Jo just det. Det finns lite nya bilder pa bildsidan ocksa.

Manpromenad

Itacaré visade sig vara en riktigt chill stad/ort. Men kan man vänta annat bland surfare och rastafaridyrkande reggaemänniskor?

Efter nagra  dopp i de bla surfvagorna blev de middag pa ett self-service ställe och sedan en promenad längs stranden med endast fullmanen som upplysare av vägen framför oss. Senare tog vi oss till ett fik där vi sörplade i oss diverse kalla drycker och glassar.

Imorgon blir det uppstigning arla, da vi  (Rebecka, Anna, Dennis) ska ut pa  bl.a forsränning. Mer om det senare.

Hej svejs!

Dennis

Itacaré blev nasta stopp

Nu har vi lamnat det svenska tillhallet i Rio. Det var dock med lite vemod. Rio ar latt vart att besoka ett par ganger till. Finns sa mycket oupptackt i denna lilla stad.

Efter ett bussbyte och 24 timmar fran Rio kom vi till den lilla orten med 18000 invanare. Rio kanns langt borta och tempot har sjunkit markant, sa aven priserna pa det mesta.

Enligt killen pa vart hostel sa ska Itacaré ha en av Brasiliens 4 finaste strander. Blir till att aka till denna fantastiska strand har i dagarna och se om den ar sa fantastiskt. Planerna for framtiden har ar ganska losa an sa lange. Ett par alternativ finns dock sa tiden har kommer att bli annat an tom.

Nu blir det till att kolla ytterligare en solnedgang. Se om staden slar Copacabanas solnedgangar.

Hej sa lange...

Dennis

Rio Rio Rio (Nu med videoklipp från tuben)

Då var det dags att komma ifatt lite i skrivande av vår resa som fortfarande inte har lämnat Rio. Jag själv hade om jag haft större resebudget stannat i Rio ett bra tag till. Men det får bli en annan resa.

Vad har då hänt sedan sist? Jo eftersom att det första Lapa Streetpartyt var riktigt trevligt trots att vi festade på olika håll i fredags så bestämde ett gäng av människor här på Copacabana att ta oss dit igen. Denna gång var vi fem (Sofie, Pontus, Agnes, Josefine och Dennis) som åkte och denna gång tappade vi bort varandra redan utanför entrén till huset där vi bor. Vi delade på oss i två taxibilar och såg varandra inte mer den natten. Men kul hade vi ändå. Denna gång trots att det var betydligt mindre folk på gatorna i Lapa. Vi kom hem lagom till soluppgången men tänkte inte i vårat festrus på att det regnade och var mulet. I väntan på soluppgången blev vi blötare och blötare under trädet vi stod. När klockan började närma sig 06:00 kunde vi skymta lite läckra färger i horisonten men inte mycket mer än så. Den klara soluppgången morgonen innan var betydligt häftigare att skåda.

Nu var det då dags för söndag och lite strandliv efter att ha vaknat upp efter bara ett fåtal timmars sömn p.g.a. den påtryckande hettan i rummet. Efter allt bad och sol skickade vi några att köpa biljetter till en favelafunkfest i en av kåkstäderna i Rio.

Framåt halv tolv åkte vi minibuss mot Rio Dos Pedras och funkklubben där en scen ur filmen Cidade de Deus (Guds stad). Vår "guide" berättade att denna favela var övertagen och kontrollerad av polis som i sin tur att utrotat maffian här och all droghandlel. Minsta lilla antydan om droger skulle renderar i mycket problem och förmodligen en del stryk. "They really hate drugs" sades det.

Det var med en viss anspänning som i alla fall jag gick in bakvägen på klubben och självklart dröjde det inte många minuter innan vi tappat bort varandra ytterligare en gång. Denna gång var det dock bara att gå upp en våning som var extra reserverad för gringos och det dröjde inte många minuter innan vi återsågs igen.

Efter några billiga öl tröttnade vi på att hänga bland gringos, vi var ju där för att festa med brassar. Det begavs ner till det stora dansgolvet och festen hade startat på riktigt.

Nattens timmar passerade väldigt snabbt och det var strax dags för hemgång då jag sprang på Pontus dansande med några brasilianska tjejer. Jag ville inte vara sämre och anslöt snabbt i dansen. Ett trevligt avslut på natten med utbytta mailadresser skrivna på sedlar från Argentina.





Nu till måndag


Sofie hade träffat några Österrikiska killar på stranden som rekommenderade en bra klubb i Copacabana dit vi kunde mötas upp på kvällen. Lät väldigt trevligt tänkte vi (Dennis Pontus och Rebecka) så vi hoppade in i en taxi med Sofie och tog oss till klubben. Väl framme började vi ana ugglor i mossen då taxichauffören påstod att stället var bra för mig och Pontus men inte för tjejerna. Och redan på den intilliggande baren förstod vi vad taxichauffören menade. På rad stod nämligen nattfjärillarna uppradade och runt om på uteserveringen satt män i blandade åldrar och väntade på att få socialisera lite. Vad som var minst lika uppseendeväckande var när vi träffade killarna från Salzburg och började prata med dem. De var nämligen väldigt insatta i hela maskineriet och berättade om priser och om en argentinska som satt intill oss som tydligen var i Rio och säsongsarbetade.

Vi drack några caipirinhas och öl och tackade sedan för sällskapet och tog en taxi till ett annat uteställe i Ipanema. Stället var mer eller mindre dött så vi tog en ny taxi hem.

Onsdag

Pontus, Martina, Dennis och Linnea tog tunnelbanan till Lapa efter att hela gänget hade försökt hitta ett uteställe på Ipanema men utan resultat. Efter att ha klivit av tunnelbanan sprang vi på en fransyska som skulle till en sambaklubb och vi var inte sena med att slå följa. Klubben (Lapa 40 graus) var riktigt trevlig men dock lite dyr. Spännande var att alla som gick in fick varsitt ark med hela sortimentet uppskrivet och det var fritt att beställa i baren och kryssa på listan. Betalningen skedde sedan på väg ut från klubben. Man fick med andra ord köa både in och ut.

Tanken slog mig: Tänk om man beställer och beställer och när man sedan ska betala så har man blivit av med plånboken eller helt enkelt tom på pengar. Där snackar vi problem.

Framåt lördag/söndag lämnar vi Magnus lägenhet i Rio för nya äventyr norröver. Salvador står på listan men innan dess en mindre stad på I som jag glömt namnet på.

Nu blir det lunch!

Morsning!

/Dennis

En kväll, en natt och en morgon i Rio.

Efter att ha lämnat kulspelsön Ilha Grande för Rio så har pulsen höjts något. Ett stenkast från Copacabanas stränder håller vi till på 12:e våningen hemma hos Magnus och hans lilla "hostel". Själv "bor" jag på tredje våningen i en vad jag tror är en hembyggd våningsäng. Rikitgt härligt att ligga precis under taket. Gäller bara att påminna sig själv varje morgon att det är högt för att hoppa ner och att takfläkten är lite för nära huvudet för att man ska göra några större försök att luta sig in under den.



Utsikten från 12:e våningen



Här i dagarna besökte vi Rios största skivaffär. Affären var häftig både till ytan och till  inredningen. Det fanns inte bara skivor utan i ett hörn fanns en pianobar där en herre satt och spelade musik för kunderna. Man kunde även avnjuta en lättare måltid i denna restaurangdel.



Nu för att komma till dagens rubrik.

Igår bestämde vi med nästan alla på vårt svenska hostel att vi skulle ta oss till området Lapa för att vara med på streetpartyt som ägde rum  där. Sagt och gjort, efter några fria Caipirinhas hemma tog vi två taxibilar och begav oss mot Lapa.

Lapa var helt galet och totalt förvandlat mot när vi gick förbi där dagtid för några dagar sedan. Tänk er ett Göteborgskalas gånger 1000 (enligt göteborgarna) eller en vattenfestival i Stockholm under dess storhetstid. Det var folk överallt och överallt såldes det Caipirinhas och öl för dryga Selman. Vi fick kämpa för att hålla ihop och det var vi tydligen för dålig på. Jag (Dennis) och Josefine kom ifrån resten av gänget och gick till en början unt och letade för att hitta de andra. Men efter att ha gått några varv bestämde vi oss för att de säkert hade det bra på sitt håll, varför skulle vi då inte kunna ha det på eget håll. Någon "Caipi" stod vi och dansade och klappade takten till en gatuorkester där instrumenten förutom gitarr och trummor var en pinne och ett tangentbord. Ett järnrör. Ja helt enkelt lite vad som helst av det som fanns tillgängligt att banka på.

Under hela kvällen och natten fick man vara på sin vakt och kolla så att ingen var och rotade i fickorna på en. Anna berättade nu imorse att hon hade fått lyfta ur ett antal händer från fickorna på henne letandes efter lätta pengar.

Vi fick bevittna då en liten kille (12-14år) fick rejält med stryk efter att han snott en klocka av en äldre kille. Tyvärr var han inte snabb nog och bli upphunnen och nedsparkad så att han nästan blev överkörd av en taxi och därefter fick han mottaga en och annan spark och slag. Lite smått chockade av denna djungelns lag "äta eller ätas" beställde vi en ny omgång Caipirinha och fortsatte festandet. Framåt fem kom vi på att solen nog måste vara på väg upp snart och det vore coolt att se den gå upp i horisonten på Copacabana. Rätt som det var började det att ljusna och vi kastades oss i en taxi mot stranden. Väl där önskade jag att jag haft kameran med då soluppgången var riktigt nice med alla dess färger i havet.

Klockan började närma sig halv sju och dagens dricka började kännas av i både form av trötthet och ostadighet. Fötter blev av någon konstig anledning väldigt runda underifrån.

Klockan 11 vaknade jag av värmeslag och vätskebrist och fick kliva upp och äta frukost. Under dagen blev det någon välbehövlig sovtimma i solen innan man blev människa igen.




I bästa Torsk på Tallin-anda posserade vi framför kameran innan vi hoppade in i våra taxibilar.

Vad händer då ikväll? Ingen aning. Time will tell.

Ha det gött i blåbärsskogens land.

Dennis

Bilder!

Nu finns nya bilder publicerade på vår bildblogg som ni kommer åt genom att klicka på knappen bilder här ovan i menyn!


Inte så många bilder dock, tar som lång tid att ladda upp!


/M

Svea låg inte mer än 15min bort..

Hej alla glada!

Just nu sitter jag o Anna i Rio, fast det skulle lika gärna kunnat vara i Svea.

Vi övergav vårt tidigare Rio hostel till formån för ett svenkt ställe. Känns väldigt underligt att gå omkring och prata svenska, har nog inte riktigt fått ordning på språkdisketterna i huvudet, direkt man ska till att fråga nån här om någonting vill man rent instinktivt göra det på engelska.. Och sen har vi det här med att skriva på svenskt tangentbord.. Är rätt svårt och man får tänka minst lika mycket som när man använder det brasilianska.

Vad sker annars? Tja, inte så mycket just nu faktiskt. Håller på att flyta bort i värmen, men jag vet inte riktigt om man kan skylla allt på värmen eller om det egentligen handlar om att den sista alkoholen håller på att lämna kroppen.. Så jo, vi var ut igår. Från vårt gamla pirat hostel ordnade man turer ut till Lapa, en mindre säker del av Rio (vilket en norska bittert fick erfara), men desto mer party var det där på gatan. Festivalstämning och sjukt mycket folk! Men det var trevligt, vi visste dock inte riktigt vart vi skulle ta vägen så vi gick några varv runt ett kvarter, stannade till och fyllde på glasen med caipirinha (3RS), tills vi tappat bort mer än halva styrkan som lämnat hostelet och vi blev till slut less och haffade en taxi tilbaka till säkrare mark.

När vi ville in på hostelet öppnade Vic porten med ett förvånat uttryck och frågade vad vi gjorde där? Hade inte vi åkt till Lapa? Anledningen till förvåningen var att vi tydligen var hemma tidigt, klockan var ju inte mer än typ 02.00.. Sen satt jag vaken till 05.00, och då hade fortfarande ingen av de andra som åkt till Lapa kommit hem..

Ska även nämna lite mer om vårt nya boende. För det första känns det som rena lyxstället i jfr med Piraterna.. Tror allt är bättre. Jag och Anna blev supertaggade på att laga mat direkt vi såg köket t ex! Så nu har vi precis vart och handlat, blir tacos ikväll! Men innan det ska vi nog försöka oss på att fånga solnedgången i Ipanema. Sen blir det kanske caipirinha-mix-kurs ikväll av vår nya bostadsvärd Magnus. I boende kostanderna ingår nämligen caipi;s, kaffe/te och dricksvatten. Sen så har vi även då fri tillgång till tvättmaskin och då givetvis tvättmedel och sköljmedel oxå! Bara för att nämna några av faciliteterna här.

Over and out
Martina

Och jo jag skrev ju förut att vi skulle ge oss på någon sevärdhet, men det har fortfarande inte blivit av.

Taskigt internet

Da internet har pa Overnativa Hostel (Ilha Grande) ar sa dar stabilt sa kommer har en sammanfattning i punktform. Vem vet nar internetet gar ner igen. Hade ett blogginlagg skrivet men det forsvann med detta daliga internet. Men man far vara glad for det lilla.



Ett inlagg skulle heta: Tre vagar till Lopes Mendes men en hemväg.

Martina och Anna akte bat tur och retur.

Rebecka och Hakan paddlade, men kom inte hela vagen fram. Det var for langt.

Jag gick genom djungeln. Kom inte heller hela vagen fram. Blev trott efter tre timmars gang och motte Rebecka och Hakan pa stranden innan Lopes Mendes.

Nar vi skulle hem fick Rebecka och Hakan ta kajaken pa slap efter baten. En tunn lina holl kvar kajaken nastan hela vagen hem. Nar vi kom till hamnen slet sig kajaken loss och krockade med en annan storre bat som lag forankrad. Efter att alla blivit avslappta fick R och H och med en bit ut i hamnen for att aterfa sin flytande vattenfyllda kajak.


Igar och idag har jag legat vid ett vattenhal i djungeln dar man kan bada i en svalkande kalla. Riktigt skont att bada av sig allt salt efter ett par timmar vid stranden.

Pa sondag eller mandag kommer vi mota upp de andra i Rio.

Bilder utlovas vid stabilare internet.

Jo just det. Delar rum med tva svenskar fran Uppsala. Tva trevliga prickar som gav bort lite bra-att-piller for kommande Amazonturer.

Nu ska jag borja pa mitt Lär dig göra hundra armhävningar i en följd-program pa 6 veckor som Hakan tipsat om. Och eftersom att man ar sa biffig fran borjan sa fick jag borja pa vecka tre direkt. :) www.hundredpushups.com/


Till sist far jag gratulera min far en dag i förväg pa födelsedagen.

Grattis Grattis!

Dennis



Om att sova i ett epilepsianfall-light

Jag & Anna ar i Rio!!!
De andra ar kvar pa Ilha Grande och beraknas komma oss till motes i slutet eller borjan pa nasta vecka.. Varfor har vi da splittat upp oss kanske ni nu undrar, och det har att gora med att jag o Anna har sa mkt att utratta har i Rio! Vi far se vad vi hinner med, men an sa lange kan sagas att vi sett stranderna. Och Copacabana ar lang.. Och mitt forsta intryck ar att Rio ar en vacker stad. Far se vad jag tycker om en vecka.

Vi ar i alla fall for nuvarande inkvarterade pa det absolut billigaste hostelet med bast lage, om man vill vara nara bada Copacabana och Ipanema stranderna, ca 5min gangavstand till vardera strand.

Men hur var de nu.. Man far vad man betalar for, eller...
For sa ar det verkligen, superbilligt.. MEN standarden ar inte den hogsta. Fran gatan ser porten inte mkt ut for varlden, knappt sa att taxichaffisen hitta det nar vi kom. Sen kom man in o fick da se vad for ratthal vi bokat in oss pa.. Men vi kan borja med de bra sakerna..

1. Snabbt internet.
2. Hyfsad pool.
3. Läget.
4. Engelsktalande personal! (icke att forglomma!!)

Och sa over till minus-sidan..

1. Ingen frukost. STORT MINUS!
2. Luftkonditioneringen. (Dock ar Anna nojd eftersom hon har tillgang till flakt vid sangen, som somliga andra inte har och dessutom fri insyn fran andra boende i vandrarhemmet!!)
3. Ofrascht kok.
4. Toaletterna som saknar las mm.

Det ar inte det att vi begar mkt, eller blivit allt for vana med den lyx vid hit in tills haft pa Ilha Grande, men lite vardighet har vi anda kvar! Ett riktigt backpackerstalle med andra ord, men det har ju aven det sin charm.. Men man har val inte lust att bo har som andra som bott i varat rum i en-tva manader..

Till dagens rubrik sa beror det i hogsta grad vart nuvarande hem. Sangarna har, ar, som allt annat inte superfrascht, sa lite rangligt med andra ord. Battre blir det inte av att tjejen under mig, antingen led av epilepsi eller dromde nat, men hursomhelst sa skaka sangen lite da och da i en onaturlig riktning. I ovrigt har min forsta natt i Rio varit bra, sovit som en stock i sangen som kan beskrivas som en vagga och vars kudde knappt existerar. Men som sagt, jag har sovit gott, bade i natt och i eftermiddags.

Ikvallen har vi delat en flaska rodtjut, som var riktigt nice. Imorgon ska vi, om vadret ar bra vilket vi tror de kommer vara, forsoka ta oss upp tidigt for att bege oss till Jesus. Sedan tankte vi oss Ipanema standen, siesta lite och till kvallen blir det favela party. Det later nice, eller hur..!

Det finns bara ett litet krux.. Vi fragade nar ungefar man drar till favela partyt och nar man kommer hem.. O svaret fick oss att svalja lite vin fel.. Man aker dit kring 02.00 och kommer hem vid 08.00 tiden.. Okej att vi har forstatt att man gar ut sent pa den har kontnenten, men klockan 2 pa morgonen.. Sa vi funderar starkt pa att ta oss varsin aksjuketablett (man blir ganska somning som bieffekt av dem), sa dar pa eftermiddagen sa att vi kan ga o lagga oss vid 18 o sen stiga upp vid midnatt, ta en dusch o parta natten lang. Kan nog arligt saga att jag aldrig kant mig sa gammal som nu nar tankarna om morgondagen gar i dessa spar...

Nu borja de spela Jack Johnson har, och Anna har redan gatt o knytit sig sa det ska jag med gora!

Go´natt!


Martina

Äntligen dags vara vänner för inlägg om ridtur och efterkommande behandlig av dess konsekvenser.

Vi tar oss tillbaka till Paraty, da jag och Anna bokade in oss pá en ridtur. Vi blev upphämtade pa byran dar vi bokat turen, körda till garden där vara hästar och guide väntade. Sen var det uppstigning och sen bar det iväg ut i terrängen. Vad som sedan följde kan beskrivas med manga superlativ, men vi väljer: galet. 

Det hela startade i lugn skritt, sedan övergick det allt mer i skengalopp! Vart forsta stopp pa turen blev dock pa en liten höjd där vi fick fotografera byn nedanför, vilket var en fin vy. Sen blev det att korsa floden som ledde oss till det vattenfall vi snart skulle fa bada i, skönt att fa bada i sötvatten som omväxling!

Sen blev det tok racing hem, Annas polle var riktigt pa hugget och ledde manga sträckor, min egen Estrela som han hette ville, men storleken bar honom emot. Vi gjorde dock allt vi kunde för att försöka ta ledningen, men det gick inte sa mang ganger. Sa mitt i denna racing, blir vi omkörda pa felsida av varan guide, som sitter pa storsta hästen! Inte hade vi nat o sätta emot där inte, bara att acceptera.. Vilket var tungt för tävlingsmänniskan.

Pa vägen hem red vi längs floden, som vi skulle korsa igen och igen. Vilket var trevligt, om det inte hade varit sa att Estrela nästan var tvungen till att simma över pga benlängden. 

Det var den redogörelsen, dagen efter bjöd pa dels lite muskelvärk men desto mer skrapsars ont. I den galna skengaloppen hade bade jag o Anna dragit upp fina skrapsar pa benen, som har tagit tid att läka och kommer troligtvis att lämna kvar fina minnen i from av ärr! Men det var det värt.

Inget ont som inte för nagot gott med sig, 3dagar senare var vi incheckade pa spa! 

Det borjade med att vi fick oss ett glas vatten, sen ledda in till rummet där vi skulle fa bodyscrub. Och de var verkligen bodyscrub, fran fötterna upp till halsen blev vi skrubbade med en kokos-skrubb som innehöll bade olja och ordentliga kokosflingor, sa det raspade skönt pa kliande bett, det var dock mindre skönt pa det färska skrapsaren som vi fatt efter ridningen..

Efter skrubben fick vi duscha av oss kletet, det som nu lossnade utan tval för oljan var tydligen bra för huden, i kallt vatten. Sen blev det helkroppsmassage pa en madrass pa golvet. Och även det var verkligen helkropp, de började med tarna och avslutade i harbotten. Det var riktigt skönt. Efter massagen blev det dags för angbastu och till sist badtunna i 34grader varmt vatten med lite vatten och en fruktsallad. Ibland är livet gött!


Ursäkta förseningen

//Martina & Anna


Sol vind och vatten,

höga berg och djupa hav. Det är vad vart liv ar vävt utav.

Idag tog vi en battur med fem stopp. Vi startade klockan halv elva imorse och kom hem vid halv sex. Under trippen hann vi med att snorkla i en bla och en grön lagun samt prova pa lite olika typer av volter fran batkanten (Rebecka Hakan och Dennis). I vattnet fanns det att finna bade akvariefiskar i sin rätta miljö och gigantiska sjöstjärnor.

Ikväll var vi iväg pa en self service restaurang där man fick plocka pa sig allt fran sushi till räkgrytor och pasta mm. Bara att lasta upp och ställa pa vagen. Riktigt mumsigt att fa trycka i sig precis det man ville. Varken mer eller mindre.

Lägger upp lite bilder pa bildsidan. Klicka pa länken bilder ovan för att komma till sidan.

Imorgon blir det antingen vattenfallstur eller en dag pa beachen.

Vi snakkes!

Dennis

Ilha Grande: Expedition

Idag var gänget minus Martina som lag hemma och var lite kraslig ute pa äventyr i skog och mark pa Ilha Grande. Över stock och sten bar det iväg uppför mest hela tiden. Solen sken och det var en fantastisk första halva pa den lilla promenaden som varade 3.5timmar ungefär.

Halvvägs bland alla träden fick vi lite närkontakt av regnskogens djur.

Nej. Det var inga giftormar trots att det ska finnas en hel del. Först sprang vi pa en rätt stor spindel vars kropp sag ut som en döskalle. Vi fick lite bilder pa den och ska se om det kommer upp nagon pa den framöver. Lite längre fram och lite högra upp fick vi stifta bekantskap med ett gäng smaapor som lät sig fotograferas pa riktigt nära hall. Nästan som pa Skansen fast pa "riktigt" riktigt. Även pa dessa sma ludna krabater med toffsar pa öronen ska vi väl försöka lägga upp här.

Väl framme vid var destination, den fina öde stranden San Antonio, cirka 4timmar efter var start öppnade sig himlen igen och det verkligen öste ner gigantiska mängder. De fina sma skogsstigarna förbyttes och var nu mindre floder. Kängorna i Gore Tex fick verkligen visa vad det gick för och lite där till. Blir spännade och se när nagot av det vi hade pa oss blir torrt.

Själv fick jag riktig mersmak pa regnskogsexpeditioner och kommer att försöka ta mig upp till norra Brasilien och Belém sa fort jag har sett allt det man ska ha sett i Rio.

Over and out!

Dennis

Ilha Grande

I hällregn klev vi av baten och i land pa Ilha Grande (Brasiliens tredje största ö). Ön som till största del bestar av tät skog med en och annan giftorm har även manga fina stränder som gar att besöka antingen via bat eller hajkandes genom djungeln i tre timmar.

Pa grund av det daliga vädret sa fixade var hostelmamma en rejäl laddning med lasagne at alla som ville ha för en mindre summa pengar. Mättare för den lilla slanten är svart att bli nagon annanstans.

Vi träffade även pa tva tjejer fran Nyköping som vi häng med en del idag. Vi maste ha haft väldigt tur sa här langt som inte blivit av med nagot (peppar peppar...). En av tjejerna blev av med sin magväska som var inlast i ett säkerhetsskap och i den väskan hade hon bade pass pengar och alla sina kort. Bökigt da det enda stället att fa ut ett nytt riktigt pass (och inte ett tre-manaders nödpass) är i Brasiliens huvudstad Brasilia. Inte alls med pa deras reserutt och med redan förbokade flyg att passa vidare till andra länder.

Anna och Martina har fatt tag i lite havregryn sa nu ska det äta grötlunch. Själv körde jag pa en Pastel med Carne. En friterad degklump med köttfärs i. Lite likt en pirog men ända inte..

Ikväll kommer Hakan och Rebecka hit fran Rio för att ansluta till oss. Rio som vi sedan har som nästa mal pa resan.

Ha det gött sa länge.


Dennis

Status. Regn. Edit. Nu med lite fotboll ocksa

Regner fortsatter att osa ner i Paraty men igar fick vi ett uppehall pa nagra timmar da vi var ute med en stor bat pa snorkel och badtur runt pa 4 olika strander. Lagger upp lite bilder darifran pa bildsidan. I natt lamnade Rebecka oss for att mota upp Hakan i Rio och hange med honom nagra dagar. Tyvarr verkar det fa vanta pa att lamna flygplatsen eller lata Hakan aka runt utan packning da hans vaska blev kvar pa flygplatsen i Paris (forhoppningsvis).

Sa nu har varan fyrmannna-Canasta byts ut mot en tremannare i regnet. Just nu sitter vi och vantar pa en Chicken Stroganoff till lunch.

Vi hoppas pa att regnet kan ge sig till kvallen sa att vi kan ta oss in till byn utan att bli helt dyngsura. Kontanterna har borjat sina och vi ar tvungna att skriva upp maten pa rummet.

Pa gatorna utanfor gar det hastar losa tillsammans med losa hundar precis som katterna springer runt hemma i Sverige. Lite trevligt att mota en hast pa trottoaren. Pa tal om hastar sa var Martina och Anna ute pa ett litet aventyr haromdagen men det far de blogga utforligare om sjalva.

Edit. Fyra timmar senare.

Just inkommen fran en fight mellan sydamerikaner och nordeuropeer i beach fotboll. Lite svenskt köttande efter smalben och engelska krossbollar gav segern till gästerna fran väster.

Lungorna fick syrebrist efter 5minuters löpande och chippade efter luft i hopp om aterhämtning. Fyra mandader i Norge och en och en halv manad on the road med kanske ett par öl mer än löpta kilometer. Men ända, riktigt skönt att fa springa bort lite överskottsenergi.


Planerna for framtiden ar fortfarande att besoka Ilha Grande men det far garna vara uppehall da bada ar det enda man gor dar nastan.

Tjing sa lange.

Dennis